Arbetsmiljö

Oljedimma bildas i en rad olika verksamheter:

• Inom viss typ av gummi- och plastindustri
• I stål- och valsverk
• Vid varmpressning
• I samband med härdning i härd ugnar

Inom verkstadsindustrin bildas oljedimma framförallt vid skärande metallbearbetning:

• Svarvning
• Fräsning
• Slipning
• Borrning

Vid dessa processer bildas oljedimma eftersom olja eller vatten med oljetilsatser (s.k. emulsion) används för att kyla, smörja eller transportera bort spån.

Från oljedimma till oljerök

Vid höga varvtal och tryck blir det oljerök istället för dimma då oljedropparna blir mycket små (‹1 µm ) och halten olja i luften ofta hög.

Risker och obehag

De risker och obehag som är förknippade med stora koncentrationer oljedimma eller oljerök är:

• Oljedimman kan innehålla små metallpartiklar som kan ge upphov till luftvägsproblem.
• Oljedimman kan innehålla ämnen, som kan ge upphov till astma.
• Oljedimman påverkar lungfunktionen.
• Oljedimman kan orsaka hudproblem bl.a. oljeacne och eksem
• Ökad halkrisk p.g.a. att oljan sprider sig i lokalen
• Försämrad inomhusluft beroende på att oljan sätter sig i ventilationssystemet med försämrad funktion som följd
• Allmänt smutsig miljö, beroende på att först oljan och sedan andra föroreningar fastnar på maskiner och annan utrustning.
• Känslig elektronik (data) påverkas och förstörs med tiden av oljedimma och oljerök.

Hantering av oljerök /oljedimma

Det vanligaste och effektivaste sättet att avskilja oljedimmma / oljerök är vid källan, d.v.s. direkt vid bearbetningsmaskinen. Detta kan ske såväl vid en helt inkapslad maskin som vid öppna maskiner. I en kapslad maskin skapar man ett undertryck i bearbetningsutrymmet och suger den oljebemängda luften ur inkapslingen till filtret för att sedan återföra den renade luften till lokalen eller föra ut den via t.ex. en värmeväxlare.
Vid öppna maskiner försöker man fånga in dimman / röken i någon form av huv eller annan överbyggnad för att sedan föra den vidare till ett filter.

Stoft, eller luftburna partiklar, är små partiklar som kan hålla sig svävande fritt i luften och spridas långa sträckor. Sådana partiklar är som störst 100 µm, dvs en tiondels millimeter. Till stoft kan också räknas större partiklar som dock inte är luftburna. Stoft bildas i en rad olika verksamheter, några exempel är träbearbetning, verkstadsindustri, cementfabriker, mineralullsfabriker, plastindustri.

Absolent fokuserar på stoft som bildas inom verkstadsindustrin. Exempel på detta är:

• Svetsning
• Laser- och plasmaskärning
• Torr slipning
• Blästring
• Lackering

Kort sagt de flesta arbetsområden som hanterar, bearbetar eller processar ett torrt material.

Risker och obehag

Partiklar har akuta effekter på luftvägarna. De värst drabbade är äldre människor samt människor med luftvägssjukdomar.
Partiklar kan vara cancerframkallande i sig men också vara bärare av cancerframkallande ämnen.
Ett flertal faktorer bidrar till stoftets farlighet, till exempel storlek, typ av stoft, typ av medföljande ämnen.
Partiklar större än 10 µm fastnar normalt i flimmerhåren i näsan och kommer inte ner i lungorna. Partiklar mellan 2,5 och 10 µm sätter sig mestadels i de övre luftvägarna där de kan orsaka eller förvärra astma, lunginflammation och bronkit. Man har i flera studier sett ett samband mellan förhöjda partikelhalter och ökad frekvens av dödsfall och sjukhusintagningar. Hälsoeffekterna kan delas in i tre grupper, luftvägssjukdomar, cancer och hjärt- kärlsjukdomar.

Utsläpp av stoft ger också miljöeffekter i form av damning och nedsmutsning. Vidare kan stoftet bära med sig gifter såsom t.ex. tungmetaller och organiska miljögifter. Dessa påverkar i sin tur både mark ock vatten på olika sätt.

Hantering av stoft

Vid utvärdering av lämplig luftreningsteknik samt för ett kostnadsmässigt bra val finns ett antal förutsättningar som måste klarläggas först. Dessa är t.ex. luftflöden, halt av stoft, typ av stoft, var föroreningar uppstår m.m.

Luftrening bygger på separation av partiklar från luften.
Vanligtvis används utsugshuvar eller utsug direkt på en kapslad maskin som leds till ett stoftfilter där luften renas. Därefter ventileras luften ut i lokalen eller utomhus. På grund av oftast stora luftflöden är det vanligt med värmeåtervinnare för den renade luften för att på så sätt minska energiförbrukningen.
Textilfilter, t.ex. veckade patronfilter, har hög avskiljningsgrad som ofta ligger på 99% eller mer och som även har hög avskiljningsgrad för små partiklar. Filterverkan är en kombination av flera faktorer: silverkan, diffusion, tröghetskrafter m.m. Textilfilter är lämpliga för partikelstorlekar 1-100 µm.

Referens:

Länsstyrelsen Västra Götalands Län. Rapport 2004: 56,
Partiklar och Stoft – en kunskapsöversikt.
ISSN 1403-168X, Version 2004-05-24